fredag 3 oktober 2008

Tack!

Jag blev väldigt glad när jag läste Maddes inlägg om att hon mailat någon inom psykiatrin för att se om det får gå till så här och om det inte finns något man kan göra.

Jag blev väldigt glad när jag pratade med min kusin Linda som jobbar som läkare, och hon lovade mig att även hon skulle kolla upp det här närmare och höra sig för bland sina kollegor Hon var tveksam till om dom i landstinget Dalarna kan neka mig hjälp även om det är i Stockholm jag vill ha den.

Jag blev väldigt glad när jag pratade med min pappa och han lovade att fortsätta kolla upp det här, och att han även skulle informera kommunalrådet.

Jag blir tacksam, för även om ingenting av det här ändrar något för mig nu, så är jag övertygad om att det kan hjälpa någon framöver om vi fortsättar ligga på och ifrågasätta.. Och även om inte någon av de Madde, Linda och pappa tar kontakt med vet någonting om hur det ska gå till så känns det viktigt att påpeka för dem just det - att dom inte vet.. För man är inte dum om man inte vet allt.. Däremot är man jävligt korkad om man inte vill göra något åt det.

Inga kommentarer: