När det var 10minuter kvar på telefontiden svarade äntligen en kvinna. Jag presenterade mig, och hon förstod på en gång vem jag var och varför jag ringde. Tjejen jag pratade med igår hade hållt sitt ord, och dom hade pratat om mig på konferensen igår. Det var som hon sagt -att ingen där får skriva den här remissen. Men deras chef Anita, ska ta upp det här med hennes chef. Det handlar om för stora pengar för att hon själv ska kunna ta ett bestlut. Anita, eller någon annan ska sedan höra av sig till mig. När kunde hon inte svara på. Men hon skulle skriva en lapp och påminna om detta.
Så någon kommer alltså någon gång att kontakta mig...
tisdag 30 september 2008
Psykiatriskamottagningen, Gagnef. forts.
Har man telefontid 45min om dagen får man väl fan se till att det sitter nån där och tar emot samtal dom 45minutrarna...
Vore det så att jag inte kommer fram för att det är upptaget skulle det vara mer okej... men det är inte upptaget, dom har inte ens slagit av den jävla telefonsvararen som talar om när det är telefontid.. fan! jag vet redan när dom har telefontid, men någon borde informera personalen på psykiatrin om det, så kanske någon kan ta sig tid att svara nån jävla gång!!
Vore det så att jag inte kommer fram för att det är upptaget skulle det vara mer okej... men det är inte upptaget, dom har inte ens slagit av den jävla telefonsvararen som talar om när det är telefontid.. fan! jag vet redan när dom har telefontid, men någon borde informera personalen på psykiatrin om det, så kanske någon kan ta sig tid att svara nån jävla gång!!
Roadkill är också ett djur.
Redan när jag vaknade imorse så kände jag mig gladare än jag brukar, och det har bara fortsatt. Jag går runt och känner mig så sjukt söt, glad och sprallig. Jag känner igen mig själv. Sedan kollar jag mig i spegeln och ser att jag inte alls är så där söt som jag känner mig, min hy är fortfarande kass, och mitt hår är torrt och jävligt, men det gör ingenting, för det brukar vara tvärs om. Den senaste tiden har jag gått omkring och känt mig, trött, tråkig och ful, när jag har kollat mig i spegeln har jag sett att jag inte är i närhetan av att vara så ful som jag känner mig, att jag faktiskt till och med kunnat se riktigt bra ut, men det spelar ingen roll hur man ser ut om man inte känner sig bra. Så det gör ingenting att jag ser ut som roadkill idag, för jag känner mig som ett jävligt snyggt och optimistiskt roadkill!
Psykiatriskamottagningen, Gagnef. forts.
Efter en natt av mardrömmar var det ganska skönt när väckarklockan ringde i morse. Eftersom jag inte hört något ifrån den man på psykiatrin som lovat att återkomma till mig, så gick jag upp i morse för att själv ringa och kolla vad som händer, eller i det här fallet inte händer. Efter 15min svarade en tjej. Jag presenterade mig, berätta allt igen, att jag behöver en remiss från Dalarna... Hon tyckte att det var konstigt att jag blivit hänvisad till dem -Här finns ju ingen läkare, sa hon och lät fundersam. Hon berättade att alla satt på en konferens just nu, men att hon skulle gå in dit och fråga sig för. Äntligen pratar jag med någon som verkligen verkar vilja hjälpa till. Hon lovade att hon själv, eller någon som vet mer ska återkomma till mig.
måndag 29 september 2008
Frida kontstaterar
Att få kass hy och munnsår gör inte att man blir gladare.
Jag misstänker att någon av medicinerna ligger bakom det.. för beteendet jag har, har jag ju haft så mycket längre än min sjukskrivning. Eller kanske får man finnar och problemhy tillsammans med den lapp man lämnar till sin arbetsgivare..
Jag misstänker att någon av medicinerna ligger bakom det.. för beteendet jag har, har jag ju haft så mycket längre än min sjukskrivning. Eller kanske får man finnar och problemhy tillsammans med den lapp man lämnar till sin arbetsgivare..
att bita ihop.
När jag blev sjukskriven kände jag ett obehag. Jag blev nervös. För jag visste att det var nu jag skulle få lov att säga något till mina föräldrar. Jag ringde upp min mamma samma kväll, berättade att jag var sjukskriven för depression.. Pratade med pappa dagen efter, berättade att jag även skulle få gå och prata med någon om mina ätstörningar.. Det hela gick mycket lättare än jag väntat mig. Mina föräldrar ringde upp mig följande dag och frågade hur jag ville ha det, om dom skulle komma hit, om jag ville komma hem.. Jag sa som det var, att jag inte vet hur jag vill ha det.. Det här med att vara sjukskriven är helt nytt för mig.. Hur ska jag kunna veta vad jag vill göra med mina dagar? Men vi bestämde att jag skulle stanna här ett tag, och att dom skulle komma helgen efter- Denna helg.
Så i helgen har dom varit här. Dom kom i fredagskväll. Så hela Fredagen mådde jag piss. Jag var orolig för hur det skulle gå att ha någon boende hos mig.. Att äta tillsammans med andra, att inte kunna komma ifrån.. Fredagen var alltså ett helvete. Ända tills jag träffade mamma och pappa. Vi gick på IKEA, handlade saker till min lägenhet.. När vi kom hem intog pappa rollen som ByggareBob och började sätta upp persiänner, tavlor och lampor.. som alltid när dom är här.. Alltid något som måste göras.. Lördagen blev ett nytt IKEA besök, vi köpte även tapeter, och tapetserade om, söndagförmiddag fortsatte tapetseringen, och sedan gav dom sig av mot dala skogarna igen. Så fort dom åkt kom ångesten igen.
Jag är förvånad över hur bra det gått att ha dem här. Hela grejen med att äta och att inte kunna komma ifrån har varit jobbig och något jag tänkt på hela tiden, men jag har ändå mått ganska bra när dom har varit här. Men så fort min lägenhetsdörr slog igen när dom åkte så kom ångesten dubbelt upp istället. Igår var en jävla piss dag, och idag känner jag inte alls för att gå upp.. Kan vi alla inte bara hoppa över den här dagen?
Så i helgen har dom varit här. Dom kom i fredagskväll. Så hela Fredagen mådde jag piss. Jag var orolig för hur det skulle gå att ha någon boende hos mig.. Att äta tillsammans med andra, att inte kunna komma ifrån.. Fredagen var alltså ett helvete. Ända tills jag träffade mamma och pappa. Vi gick på IKEA, handlade saker till min lägenhet.. När vi kom hem intog pappa rollen som ByggareBob och började sätta upp persiänner, tavlor och lampor.. som alltid när dom är här.. Alltid något som måste göras.. Lördagen blev ett nytt IKEA besök, vi köpte även tapeter, och tapetserade om, söndagförmiddag fortsatte tapetseringen, och sedan gav dom sig av mot dala skogarna igen. Så fort dom åkt kom ångesten igen.
Jag är förvånad över hur bra det gått att ha dem här. Hela grejen med att äta och att inte kunna komma ifrån har varit jobbig och något jag tänkt på hela tiden, men jag har ändå mått ganska bra när dom har varit här. Men så fort min lägenhetsdörr slog igen när dom åkte så kom ångesten dubbelt upp istället. Igår var en jävla piss dag, och idag känner jag inte alls för att gå upp.. Kan vi alla inte bara hoppa över den här dagen?
torsdag 25 september 2008
Psykiatriskamottagningen, Gagnef.
När telefontiden började kl.08.15 hade jag redan ringt en hög med gånger. Jag ville inte riskera att få vänta tills på måndag innan något mer händer i den här utdragna processen. 08.17 svarade en man. Jag presenterade mig och berättade varför jag ringde.. börjar bli van att berätta min historia nu.. förväntade mig att han skulle koppla mig vidare till någon annan så att jag skulle få berätta det hela igen, men istället började han ställa frågor. YES! Jag pratade med rätt person! -Han skulle kolla upp hurvida CAPIO, som är det stället som jag blivit anmäld hos, har något avtal med landstinget Dalarna. Jag talade om för honom att ett sådant avtal finns, Han bad att få återkomma...
Bakslag, - Vårdcentralen Gagnef
Blev uppring av vårdcentralen Gagnef, ingen läkare där får skriva någon remiss utanför landstinget. Det måste gå vi psykiatrin (tel.nr: 0241-498509), som har telefontid mellan kl.08.15-09.00.. Jag måste alltså vänta till imorgon för att kunna ringa och prata med dem där...
Så här har det hållt på i flera veckor nu... man blir hänvisad till nästa ställe hela tiden, och ingen vet nånting om hur det ska gå till... Fan, är jag den första i Dalarna med det här problemet eller vafan är det frågan om!?
Så här har det hållt på i flera veckor nu... man blir hänvisad till nästa ställe hela tiden, och ingen vet nånting om hur det ska gå till... Fan, är jag den första i Dalarna med det här problemet eller vafan är det frågan om!?
Att ta tag i sig själv
Igår spelade brorsans hockeylag match här i krokarna. Jag och hans tjej bestämde oss för att göra sällskap och hejja fram laget till seger. -Så mycket hejjandes blev det inte, men dock en seger för Borlänge, vilket vi gladde oss åt. Inte så mycket för lagets skull, utan mest för Idas skull - eftersom hon hade en snabbdejt med brorsan inbokad innan laget skulle återvända mot dalaskogarna.
Vi hade med oss filtar och matsäck och det var riktigt mysigt att sitta i den kalla ishallen och se matchen. Matsäcken hade jag gjort. Det var min uppgift till mig själv under gårdagen. Det var riktigt mysigt det med. Köpte bullar på ett konditori, gick till en mataffär i Solna - inte för att den är bättre än affärerna i Sumpan, men bara för att försvåra lite för mig själv. Jag tyckte det var en jätte smart idé, ända tills jag betalat och kom på att jag skulle få gå hela vägen tillbaka -med matkassarna...
Så att göra matsäck var en bra utmaning för jag hade någonting att göra, och så har jag lärt mig att det går att lura ångesten om jag håller mig upptagen med andra saker undertiden jag äter, så det ingick i planen, - käka matsäck med tjejerna i ishallen, - gick prima!
Vi hade med oss filtar och matsäck och det var riktigt mysigt att sitta i den kalla ishallen och se matchen. Matsäcken hade jag gjort. Det var min uppgift till mig själv under gårdagen. Det var riktigt mysigt det med. Köpte bullar på ett konditori, gick till en mataffär i Solna - inte för att den är bättre än affärerna i Sumpan, men bara för att försvåra lite för mig själv. Jag tyckte det var en jätte smart idé, ända tills jag betalat och kom på att jag skulle få gå hela vägen tillbaka -med matkassarna...
Så att göra matsäck var en bra utmaning för jag hade någonting att göra, och så har jag lärt mig att det går att lura ångesten om jag håller mig upptagen med andra saker undertiden jag äter, så det ingick i planen, - käka matsäck med tjejerna i ishallen, - gick prima!
onsdag 24 september 2008
På msn..
fridolina säger:
nu ska ja gå och hämta mina nya skor från skomakaren!! =D nästan som julafton!
Jesper säger:
Vad är det med kvinnor och skor egentligen?
fridolina säger:
Det är enkelt.. Vi har så myckey komplex över våra kroppar så det är för jobbigt att prova kläder men vi tycker om att shoppa, så väskor och skor får det bli!
Jesper säger:
Jahaaaaaaaaaa! Smart.
fridolina säger:
japp! Tror helt klart att det är så det ligger till
nu ska ja gå och hämta mina nya skor från skomakaren!! =D nästan som julafton!
Jesper säger:
Vad är det med kvinnor och skor egentligen?
fridolina säger:
Det är enkelt.. Vi har så myckey komplex över våra kroppar så det är för jobbigt att prova kläder men vi tycker om att shoppa, så väskor och skor får det bli!
Jesper säger:
Jahaaaaaaaaaa! Smart.
fridolina säger:
japp! Tror helt klart att det är så det ligger till
Jag saknar att jobba.
Det är mitt jobb som gör att jag känner att det här inte fungerar längre...
Borde det inte vara för min egen skull som jag vill bli frisk och inte för jobbets skull?
Nu har jag i och för sig ett jobb som jag tycker väldigt mycket om.. men det gör nog också att jag gömmer mig i mitt jobb. Jag antar att det är därför jag är sjukskriven nu.. dels för att undvika att jag klipper folk i öronen.. men kanske för att jag inte ska kunna gömma mig i mitt jobb längre..
Men jag har bara mitt jobb. Det var ju det jag bestämde åt mig själv.. att jag ska bli en grym frisör. Det skulle vara det viktigaste tills jag blev det.. Att bli deprimerad och sjukskriven ingick inte i planen.
Borde det inte vara för min egen skull som jag vill bli frisk och inte för jobbets skull?
Nu har jag i och för sig ett jobb som jag tycker väldigt mycket om.. men det gör nog också att jag gömmer mig i mitt jobb. Jag antar att det är därför jag är sjukskriven nu.. dels för att undvika att jag klipper folk i öronen.. men kanske för att jag inte ska kunna gömma mig i mitt jobb längre..
Men jag har bara mitt jobb. Det var ju det jag bestämde åt mig själv.. att jag ska bli en grym frisör. Det skulle vara det viktigaste tills jag blev det.. Att bli deprimerad och sjukskriven ingick inte i planen.
Klockan är 13.47 och jag ligger fortfarande kvar i soffan..
Jag tänker att om jag ligger kvar här hela dagen utan att äta kommer jag heller inte behöva sätta fingrarna i halsen. - jag tänker det en gång till och kommer fram till att det inte är ett sätt att bli frisk på, det vore att ge upp ännu lite mer..
Men även fast jag vet att det är så, så kan jag ändå inte bestämma mig för om jag ska gå upp, och om jag ska äta idag...
Jag tänker att om jag ligger kvar här hela dagen utan att äta kommer jag heller inte behöva sätta fingrarna i halsen. - jag tänker det en gång till och kommer fram till att det inte är ett sätt att bli frisk på, det vore att ge upp ännu lite mer..
Men även fast jag vet att det är så, så kan jag ändå inte bestämma mig för om jag ska gå upp, och om jag ska äta idag...
Vad fan är att ta hand om sig själv?
När jag blev sjukskriven så sa Dr.Gustav att nu ska jag försöka göra saker jag tycker om och ta hand om mig själv. Det gjorde mig förvirrad och arg. Kan han inte bara tala om vad det är jag ska göra istället..!? Vad gör man när man tar hand om sig själv? Dom här dagarna när jag har varit hemma har jag gått och funderat över vad det är jag borde göra enligt Dr.Gustav. Han sa även åt mig att jag skulle umgås med mina vänner och försöka vara ensam så lite som möjligt. Han undrade om det inte fanns någon jag kunde åka hem till och bo hos några dagar..
Några dagar innan hade jag sagt till en kompis att hon inte kunde komma hit och bo hos mig, att det inte passade.. Enbart av den anledningen att jag skulle få panik av att ha henne boende här.. Hur skulle jag då kunna sätta fingrarna i halsen!?
Jag har inte åkt hem och bott hos någon kompis. Alla jobbar iallafall. Ska jag vara ensam hemma i någon annans hus om dagarna? Skulle det få mig att känna mig mindre ensam menar han? Men idag visade det sig hur enkelt det ibland kan vara att ta hand om sig själv. Så enkelt som att ringa en gammal kompis och bara prata en stund. Prata på riktigt.
Några dagar innan hade jag sagt till en kompis att hon inte kunde komma hit och bo hos mig, att det inte passade.. Enbart av den anledningen att jag skulle få panik av att ha henne boende här.. Hur skulle jag då kunna sätta fingrarna i halsen!?
Jag har inte åkt hem och bott hos någon kompis. Alla jobbar iallafall. Ska jag vara ensam hemma i någon annans hus om dagarna? Skulle det få mig att känna mig mindre ensam menar han? Men idag visade det sig hur enkelt det ibland kan vara att ta hand om sig själv. Så enkelt som att ringa en gammal kompis och bara prata en stund. Prata på riktigt.
Vårdcentralen Gagnef
Eftersom jag försov mig igår gick jag och la mig igår utan mina "sömndroppar" Jag har sovit dåligt hela natten, och var redan vaken när alarmklockan ringde. Morgonen startade med ett samtal till vårdcentralen hemma i Gagnef.
Jag har varit hos en läkare här i Stockholm som min chef hjälpt mig få tid hos genom företagshälsovården. Han verkar väldigt bra och jag ska fortsätta gå till honom ett tag framöver.
Han har anmält mig till CAPIO, som jobbar med ätstörningar. Jag har även gjort en självanmälan. CAPIO har kontaktat mig, och säger att jag kan få hjälp, men att det behövs en remiss ifrån min läkare i Dalarna, för att Dalarna ska stå för kostnaderna av behandlingen eftersom jag fortfarande är skriven där. Alternativt att jag själv eller min arbetsgivare betalar.
Jag pratade med en tjej på vårdcentralen och hon ska undersöka saken, höra sig för om jag måste åka hem till Dalarna för att träffa min läkare där, eller om det går att ordna på annat vis.
Hon var väldigt tillmötesgående och trevlig, så det var ett lätt samtal att göra.
Jag har varit hos en läkare här i Stockholm som min chef hjälpt mig få tid hos genom företagshälsovården. Han verkar väldigt bra och jag ska fortsätta gå till honom ett tag framöver.
Han har anmält mig till CAPIO, som jobbar med ätstörningar. Jag har även gjort en självanmälan. CAPIO har kontaktat mig, och säger att jag kan få hjälp, men att det behövs en remiss ifrån min läkare i Dalarna, för att Dalarna ska stå för kostnaderna av behandlingen eftersom jag fortfarande är skriven där. Alternativt att jag själv eller min arbetsgivare betalar.
Jag pratade med en tjej på vårdcentralen och hon ska undersöka saken, höra sig för om jag måste åka hem till Dalarna för att träffa min läkare där, eller om det går att ordna på annat vis.
Hon var väldigt tillmötesgående och trevlig, så det var ett lätt samtal att göra.
tisdag 23 september 2008
Once again, Hur tänkte dom?
Min läkare har skrivit ut flera mediciner till mig. För att dämpa oro, för att kunna sova, antideprisiva, och så vitaminer.
Jag har inga som helst problem med medicinerna. Det enda som skrämmer mig är vitaminerna.
Jag har fått förklarat för mig vad som händer om jag tar antideprisiva tabletter - jag kan först bli att må sämre.. men på längre sikt kommer dom hjälpa mig att må bra.
tabletterna mot oro - kan hända att jag känner mig lite trött.
Somndroppara: trött, lite dimmig...
Vitaminerna: Nada.. Va fan händer om jag tar vitaminerna? Blir jag pigg, kommer jag orka tänka mer.. dvs oroa mig mer.. blir jag tjock.. Och återigen.. Om jag nu får vitaminer för att jag inte behåller maten.. vafan är det som säger att ja kommer behålla vitaminerna?
Jag har inga som helst problem med medicinerna. Det enda som skrämmer mig är vitaminerna.
Jag har fått förklarat för mig vad som händer om jag tar antideprisiva tabletter - jag kan först bli att må sämre.. men på längre sikt kommer dom hjälpa mig att må bra.
tabletterna mot oro - kan hända att jag känner mig lite trött.
Somndroppara: trött, lite dimmig...
Vitaminerna: Nada.. Va fan händer om jag tar vitaminerna? Blir jag pigg, kommer jag orka tänka mer.. dvs oroa mig mer.. blir jag tjock.. Och återigen.. Om jag nu får vitaminer för att jag inte behåller maten.. vafan är det som säger att ja kommer behålla vitaminerna?
-En grillad biff med bea, utan ångest, tack!
Varje gång jag äter någonting som jag blivit riktigt sugen på så blir jag så sjukt äcklad av mig själv efteråt för att jag ätit det, och ännu värre.. njutit av att äta.. att jag måste straffa mig själv.,
Antingen genom att tycka riktigt illa om mig själv som varit så svag.. eller helt enkelt få det ogjort och sätta fingrarna i halsen.
och det här beteendet är inget konstigt för mig.. det är som att tvätta händerna innan man käkar, eller borsta tänderna innan man går och lägger sig. Förstå vad konstigt det kommer bli om jag kan sluta bete mig så här., Jag kommer antagligen gå omkring och känna att jag glömt något.,, eller så kommer jag bli så jävla dryg.. gå omkring och tycka att jag måste belöna mej själv.. att jag förtjänar att äta.. att jag är värd ditten och datten,..
fan, ja kanske har det ganska bra ändå som jag har det nu..
Antingen genom att tycka riktigt illa om mig själv som varit så svag.. eller helt enkelt få det ogjort och sätta fingrarna i halsen.
och det här beteendet är inget konstigt för mig.. det är som att tvätta händerna innan man käkar, eller borsta tänderna innan man går och lägger sig. Förstå vad konstigt det kommer bli om jag kan sluta bete mig så här., Jag kommer antagligen gå omkring och känna att jag glömt något.,, eller så kommer jag bli så jävla dryg.. gå omkring och tycka att jag måste belöna mej själv.. att jag förtjänar att äta.. att jag är värd ditten och datten,..
fan, ja kanske har det ganska bra ändå som jag har det nu..
Jag ljög
Det är inte sant.
Det är inte sant att jag varje gång jag äter tror at det ska gå bra.
Ibland vet jag redan när jag går in i affären för att handla maten att den här gången kommer det gå åt helvete. Då handlar jag iallafall. Kanske handlar jag till och med mer än vad jag hade tänkt.. för det spelar ju ingen roll vad jag äter gånger som den här... jag vet ju redan att det kommer gå åt helvete. Andra gånger äter jag inta alls..för vad är meningen med det om jag ändå kastar upp maten efteråt..
Ibland längtar jag tillbaka till högstadiet och dom tidiga mornarna innan skolan, när pappa strängt sa att jag först var tvungen att äta upp min gröt innan jag fick sminka mig..,även om jag kanske inte gjorde som han sa så tror jag ändå att bara det att han sa det gjorde skillnad.. Jag åt antagligen inte upp min gröt, men jag lät heller inte helt bli... . Hade pappa sagt samma sak till mig idag hade jag antagligen svarat emot och gått till jobbet osminkad...om det inte vore för att jag är sjukskriven,..
Nu är jag 23, bor själv och äter inte längre frukost. Det gör det hela väldigt lätt för mig,. ändå vill jag inget hellre än att min pappa ska komma hit och skälla på mig för att jag inte äter någon frukost.
Det är inte sant att jag varje gång jag äter tror at det ska gå bra.
Ibland vet jag redan när jag går in i affären för att handla maten att den här gången kommer det gå åt helvete. Då handlar jag iallafall. Kanske handlar jag till och med mer än vad jag hade tänkt.. för det spelar ju ingen roll vad jag äter gånger som den här... jag vet ju redan att det kommer gå åt helvete. Andra gånger äter jag inta alls..för vad är meningen med det om jag ändå kastar upp maten efteråt..
Ibland längtar jag tillbaka till högstadiet och dom tidiga mornarna innan skolan, när pappa strängt sa att jag först var tvungen att äta upp min gröt innan jag fick sminka mig..,även om jag kanske inte gjorde som han sa så tror jag ändå att bara det att han sa det gjorde skillnad.. Jag åt antagligen inte upp min gröt, men jag lät heller inte helt bli... . Hade pappa sagt samma sak till mig idag hade jag antagligen svarat emot och gått till jobbet osminkad...om det inte vore för att jag är sjukskriven,..
Nu är jag 23, bor själv och äter inte längre frukost. Det gör det hela väldigt lätt för mig,. ändå vill jag inget hellre än att min pappa ska komma hit och skälla på mig för att jag inte äter någon frukost.
Simhallen
Jag tog på mig mina träningskläder för att gå en promenad. En timme om dagen rekomenderade Dr.Gustav. Jag gick ett varv runt huset, det tog en evighet. Jag visste inte att man kunde gå så sakta som jag gick, men ändå röra sig frammåt. Jag gick upp i lägenheten igen och letade fram mina badkläder istället.
Hade gått förbi simhallen igår när jag var ute på min rekomenderade promenad. Tänkt att det kanske vore någonting framöver. Framöver blev alltså idag. Det var jag och pensionärerna.. Jag och massa andra sjukskriva människor. Alla simmade jätte sakta. Jag själv simmade jätte sakta i en timme. Det är jag stolt över. Sedan bastade jag, - i en halvminut ungefär. Sedan blev jag yr och var tvungen att gå ut.
Jag kom på mig själv när jag simmade.. hela tiden ville jag gå upp.. Inte för att jag var trött, utan enbart för att jag var stressad och ville göra nästa grej.. duscha, basta, klä på mig.. gå hem.. Varför är jag stressad när nästa inbokade grej som jag har är om några dagar? Jag är alltså inte stolt över att min kropp klarade att simma i en timme.. jag är stolt över att mitt huvud klarade det...
Hade gått förbi simhallen igår när jag var ute på min rekomenderade promenad. Tänkt att det kanske vore någonting framöver. Framöver blev alltså idag. Det var jag och pensionärerna.. Jag och massa andra sjukskriva människor. Alla simmade jätte sakta. Jag själv simmade jätte sakta i en timme. Det är jag stolt över. Sedan bastade jag, - i en halvminut ungefär. Sedan blev jag yr och var tvungen att gå ut.
Jag kom på mig själv när jag simmade.. hela tiden ville jag gå upp.. Inte för att jag var trött, utan enbart för att jag var stressad och ville göra nästa grej.. duscha, basta, klä på mig.. gå hem.. Varför är jag stressad när nästa inbokade grej som jag har är om några dagar? Jag är alltså inte stolt över att min kropp klarade att simma i en timme.. jag är stolt över att mitt huvud klarade det...
En ny dag, nya friska tag.?
Utan att jag märkte det så somnade jag tillslut igår iallafall.. Det här är första natten på länge som jag inte drömt mardrömmar. Istället drömde jag att det var Julafton och mina kusiner kom och hälsade på. Linda hade en jätte fin klänning, och Agnes hällde ut en stor påse med pärlor över min säng. Det gjorde ingenting. Dom var i så fina färger, och varken Linda eller Agnes hade något bättre för sig, så dom båda hjälptes åt att plocka upp pärlorna igen, samtidigt som dom skrattade och skojjade. Jag satt på golvet. Kände mig ful, kunde inte hitta någonting att ha på mig som fick mig att känna mig fin. Nu orkade jag inte längre prova något mer. Började prova halsband istället. Som att ett halsband skulle göra min mjukisbyxor till ett passande plagg att ha på sig under julbordet.. Men jag hade gett upp. För varje plagg som jag provat kände jag mig bara mer och mer missnöjd med mig själv. Dom såg så fina ut när dom hängde där i garderoben, men så fort jag fick på mig dem så kände jag mig bara ful... Ful Frida..
Så nu satt jag alltså på golvet och provade halsband istället.. jag kom antagligen inte till att ha något halsband alls på mig när jag väl tagit tag i det här lilla klädproblmet som uppstått, men det var iallafall någonting att göra under tiden min hjärna slutade tänka så dumma saker om mig själv..
Så vaknar jag.. kl.14.00.
Är det inte lustigt att jag vaknar just den tid som jag bokat in lunch med Bella och Linda.
Väckarklockan har ringt i två timmar utan att jag vaknat. Fem missade samtal. Tre sms.
Det var det enda jag bokat in för dagen, en lunch. En lunch som jag missar för att jag sov.. Är det det här som kallas för sömnbesvär..?
Så nu satt jag alltså på golvet och provade halsband istället.. jag kom antagligen inte till att ha något halsband alls på mig när jag väl tagit tag i det här lilla klädproblmet som uppstått, men det var iallafall någonting att göra under tiden min hjärna slutade tänka så dumma saker om mig själv..
Så vaknar jag.. kl.14.00.
Är det inte lustigt att jag vaknar just den tid som jag bokat in lunch med Bella och Linda.
Väckarklockan har ringt i två timmar utan att jag vaknat. Fem missade samtal. Tre sms.
Det var det enda jag bokat in för dagen, en lunch. En lunch som jag missar för att jag sov.. Är det det här som kallas för sömnbesvär..?
Att inte vakna av väckarklockan..
Sundberg säger:
Gomorron, har du vaknat nyss?
fridolina säger:
Ja, nu.
Sundberg säger:
Fy fan va orättvist!
fridolina säger:
Nej
Sundberg säger:
När gick du å la dig?
fridolina säger:
Kunde inte sova, somnade vid 3 kanske
Sundberg säger:
Du har sovit typ 11 timmar, gör du inget annat än sover?
fridolina säger:
om ja sover slipper ja tänka, ja kan bara ta nåra sånna droppar, sen sover jag massa timmar
Sundberg säger:
å du har sov droppar,vad praktiskt -Du är som en omvänd mat-och-sov-klocka, som skalman har. Du bestämmer när du ska sova å så tar du bara nåra droppar
fridolina säger:
haha. ja =)
Sundberg säger:
frida "skalman" davidsson
Gomorron, har du vaknat nyss?
fridolina säger:
Ja, nu.
Sundberg säger:
Fy fan va orättvist!
fridolina säger:
Nej
Sundberg säger:
När gick du å la dig?
fridolina säger:
Kunde inte sova, somnade vid 3 kanske
Sundberg säger:
Du har sovit typ 11 timmar, gör du inget annat än sover?
fridolina säger:
om ja sover slipper ja tänka, ja kan bara ta nåra sånna droppar, sen sover jag massa timmar
Sundberg säger:
å du har sov droppar,vad praktiskt -Du är som en omvänd mat-och-sov-klocka, som skalman har. Du bestämmer när du ska sova å så tar du bara nåra droppar
fridolina säger:
haha. ja =)
Sundberg säger:
frida "skalman" davidsson
måndag 22 september 2008
på tal om mediciner...
Hur tänker läkarna när dom skriver ut tabletter till någon som stoppar fingrarna i halsen så fort hon får chansen..?
Har dom kanske några superpiller som dom ger till folk med det här beteendet? Piller som kroppen suger upp fort som satan.. lite som i alla dessa reklamer för bindor.. Ni vet, den blå vätskan som hälls ut men aldrig läcker.. Gör kroppen så med mina tabletter? Schluurp! Den sållar ut tabletterna och suger i sig dem som om dom vore mens på always nyaste binda med vingar.
Eller knaprar jag bara massa tabletter för att ha något annat att tänka på en stund?
För att distrahera mig, om än bara för någon minut. Att dom sedan försvinner iväg ner i avloppet efter en stund det gör det samma. Är läkaren kanske medveten om det, och för att inte slösa med dyra läkemedel så ger han mig tomma sockerpiller istället? För jag känner faktiskt inte av dessa tabletter speciellt mycket alls.. Troligast är antagligen att fiskarna i avloppsrören simmar omkring både trötta och avslappnade nu..
Borde det inte finnas något bättre alternativ?
Har dom kanske några superpiller som dom ger till folk med det här beteendet? Piller som kroppen suger upp fort som satan.. lite som i alla dessa reklamer för bindor.. Ni vet, den blå vätskan som hälls ut men aldrig läcker.. Gör kroppen så med mina tabletter? Schluurp! Den sållar ut tabletterna och suger i sig dem som om dom vore mens på always nyaste binda med vingar.
Eller knaprar jag bara massa tabletter för att ha något annat att tänka på en stund?
För att distrahera mig, om än bara för någon minut. Att dom sedan försvinner iväg ner i avloppet efter en stund det gör det samma. Är läkaren kanske medveten om det, och för att inte slösa med dyra läkemedel så ger han mig tomma sockerpiller istället? För jag känner faktiskt inte av dessa tabletter speciellt mycket alls.. Troligast är antagligen att fiskarna i avloppsrören simmar omkring både trötta och avslappnade nu..
Borde det inte finnas något bättre alternativ?
Någonstans måste vi ju börja..
Jag sitter här och läser på bipacksedeln som följer med den medicin som min läkare skrivit ut åt mig för att dämpa oro, och för att hjälpa mig sova om nätterna...
Jag vet inte vems oro den dämpar - men inte är det min iallafall.. däremot läser jag något intressant på bipacksedeln.. "Theralen motverkar illamående och kräkningar."
Jag tänker på vad Johanna, som är den tjej jag gått i samtalsterapi hos sedan i våras, sa för någon vecka sedan, - Du måste vara medveten om att även om du får hjälp så slutar det inte där, dom kommer inte ge dig ett piller och sedan är du frisk. Det fungerar tyvärr inte så."
Men kanske om jag dricker upp hela flaskan på en gång, kanske blir jag frisk då..!?
Jag vet inte vems oro den dämpar - men inte är det min iallafall.. däremot läser jag något intressant på bipacksedeln.. "Theralen motverkar illamående och kräkningar."
Jag tänker på vad Johanna, som är den tjej jag gått i samtalsterapi hos sedan i våras, sa för någon vecka sedan, - Du måste vara medveten om att även om du får hjälp så slutar det inte där, dom kommer inte ge dig ett piller och sedan är du frisk. Det fungerar tyvärr inte så."
Men kanske om jag dricker upp hela flaskan på en gång, kanske blir jag frisk då..!?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
.jpg)