En gång hade jag ett liv fullt av saker jag tyckte om.

Om man saknar någonting jätte mycket, så kommer man antagligen inte sluta sakna det förens man hittat på det där man saknar igen.

Idag hittade jag tillbaka till hockeyrinken, och det gör ont i mig när jag tänker på hur länge jag varit utan den. Det går inte att må bättre än vad man gör med skridskor på fötterna och med en ny spolad is framför sig.

Folk säger att det är dumt att träna när man inte äter som man borde.. Jag säger att dom har fel. Träningen gör att jag måste äta, annars orkar jag inte. Tränar ja inte så kan jag gå omkring å vara hur trött som helst utan att det gör mig något. Men inte nu, nu tar jag en banan och snörar skridskorna. Det är kärlek.

I love my icehockey.