söndag 28 februari 2010

Dra åt helvete NoA

Jävla helvetes jävla piss vad jag ju visste att det här inte var något att räkna med!
Jag har ringt NoA. Ett akutteam man kan ringa och prata med dygnet runt. Precis så är det jag fått det förklarat för mig många gånger av olika personer. När jag skrevs ut ifrån psyket fick jag deras nummer om jag skulle må dåligt någon gång. Av min första läkare fick jag deras nummer. Av min läkare på psykiatrin fick jag deras nummer. Även på Ätstörningscentrum har vi pratat om att jag kan ringa NoA om jag inte mår bra... HELVETE HELLER..!

Dom svarade utan att presentera sig. Svarade utan att fråga något. Svarade utan att intresera sig det minsta i varför jag ringer.

Det enda svar jag fick var "ja, jag vet inte." eller "ja, hur du än gör så låter det som att det kommer slå tillbaka på dig själ."

Det är inte lätt. Det är fan inte lätt att bestämma sig för att ringa ett sånnt här nummer. Jag har inte sovit på hela natten. Jag kan heller inte behålla någonting jag äter.
Jag vill jobba. åh, vad jag vill jobba.!!! Men jobbar jag trots att jag inte mår bra så slår det tillbaka på maten, och sömnen. Jobbar jag inte så är det ett misslyckande och även det slår tillbaka på maten och sömnen. Stannar jag hemma så vill jag veta att det är för att det kommer göra att jag mår bättre, inte för att underlätta att gå djupare in i min ätstörning. Jag vill verkligen lyssna på mig själv. Jag vill ta mig ur det här. Jag vill inte att min ätstörning ska bestämma över mig. Jag vill inte vara så frustrerad att jag tänker på självmord som ett lika naturligt val som om jag borde byta jobb eller inte. Jag vill inte att självmord ska finnas med i mitt huvud överhuvudtaget och nu gör det det enbart för att jag blir så frustrerad när jag vill så mycket men inte vet hur jag ska bära mig åt för att det känns som alla försök jag gör slår tillbaka på mig själv.

Det är jävligt svårt för att förstå hur någon som låter helt ointresserad av att prata med mig kan ha ett sådant jobb där arbetsuppgiften är just den att man ska stötta och vägleda människor som mår dåligt. Hur i helvete kan hon tro att jag ska få ut något som helst bra utav att få höra att hon inte heller ser någon utväg för mig..?

Hur i helvete kan hon tycka att det är okej att efter att hon hostat skratta och säga oj, ursäkta men jag är lite förkyld, när jag precis berättat om hur jävla jobbigt det är att självmord finns som ett alternativ. Hon får vara hur förkyld hon vill och hosta precis hela tiden, det skiter jag i, bara hon intresserar sig för sitt jobb, som i det här fallet är mig..! Visst, människor skrattar när dom blir osäkra och jag skulle också bli osäker om någon okänd människa ringde till mig och berättade hur dåligt den mår, och det är därför jag jobbar som frisör och inte inom vården! Det är en jävla skillnad!

Jag avslutade samtalet och ringde gråtande upp min chef istället. Jag har en chef som är otroligt stöttande. Alla har inte det. Vilken otrolig tur jag har som har det!

Och nej, ni behöver inte oroa er över mina självmordstankar. Jag kommer inte ta livet av mig. Däremot kommer jag fortsätta kämpa för att bli av med de här tankarna. Fortsätta berätta för de inom vården som borde kunna hjälpa mig precis hur jag tänker och hur jag mår. Det är inte här jag ska berätta det, det är för dem. Men för i helvete vad arg jag är!!!

Tänk om det hade varit någon som mått ännu sämre som ringt det här samtalet? För det kan jag säga, att mina självmordstankar blev inte färre av att prata med henne...

Tack Gud för att jag har en sådan underbar och stöttande chef..! Jag borde ha ringt henne, och det är så jävla fel, för jag gjorde precis rätt! Det är NoA man ska ringa inte sin chef... Men det är så mycket som borde vara som det inte är...

Och det här kanske är ett jätte dumt inlägg. Det här kanske skrämmer folk som behöver ringa NoA från att göra det. Men jag hoppas inte det. Ring dit om ni behöver, förhoppningvis är tanten jag pratade på kafferast..!

Någon som har erfarenhet ifrån sådanna här nummer? Bra som dåliga..?

6 kommentarer:

gugu sa...

Det är ju uppenbart att du har ett helvete! Men det är också så, att när man sitter och svarar i en jourtelefon kan det hända att man hostar till. Då gör man en bedömning om huruvida man bör förklara sig eller ej, den kvinna du talade med ville det. Hon ville förmodligen inte vara oförskämd. Det är alltid problematiskt att säga saker om sig själv, som behandlare, eftersom det kan uppfattas som man belastar den som talar till en, trots att tanken är den motsatta. Att avlasta. Men tänk en gång till, hon hostade, och förklarade det med att hon var förskyld. Det betyder inte att hon inte var kapabel att lyssna. Men du vill kanske inte höra att andra är sjuka just nu?

Mella sa...

*kramar om*

Du ska veta att även om jag inte kommenterar till varje inlägg så läser jag ofta din blogg!

Läste på en annan tjejs blogg o hon ställde sig denna fråga:
"Hur kommer det sig att de smarta tjejerna blir sjuka medan de intelligensbefriade blir personal?"

Tack o lov är ju inte all personal sådana utan det finns de där alldeles speciella guldkornen som verkligen brinner för sitt jobb! De borde vara fler!

Önskar dig att du snart ska känna dig bättre o få ytterligare styrka att kämpa!
Var rädd om dig!

Emma sa...

Gud vad glad jag skulle bli om du ville maila mig om vilken behandling du har gått på och på vilket sätt du tycker att det hjälpte dig eller vad som kan bli bättre.. Tack på förhand och lycka till!

frida sa...

gugu: det var inte att hon hostade eller att hon ursäkta dig som jag tog illa upp för utan att hon skrattade och sa ursäkte... kändes lite opassande.. nu bryr jag mig inte längre. men just då kändes det väldigt respektlöst.

mella: Tack
Emma: jag håller på med ett mail till dig, känns bara som ja vill få med allt.. men jag kan skicka det jag skrivit så kan du fråga om du vill veta nått mer...

Anonym sa...

jag ringde dom en gång. jag var självmordsbenägen, rädd för mig själv. jag ville inte ta livet av mig, men jag ville dö (om du förstår skillnaden). jag var rädd att jag skulle göra någonting då som jag skulle ångra sen, för att jag är rätt impulsiv..

hursomhelst. jag var full. (skulle aldrig våga ringa dit nykter, men ska poängtera att jag inte generellt dricker särskillt mkt. jag har annan problematik.) de första de frågar är om jag är full, och jag erkänner att jag är full och förklarar att jag vill dö och att jag inte vet vad jag ska ta mig till. de säger att jag kan ju åka till alkis-mottagningen en och en halv timme bort, men till psyk får jag inte åka. då måste man vara nykter. så vi lägger på. jag vill dö. ringer igen, i hopp om ett annat svar. i hopp om att få hjälp. samma svar; är du full så dra åt helvete, vi skiter i om du dör, men sagt med en väldigt trevlig ton.

så jag åker kommunalt med blodiga handleder, aspackad, in till alkismottagningen (där jag inte blir särskillt väl bemött av sjuksköterskorna, men dock insläppt och äntligen i säkerhet).

någon annan hade inte åkt den biten. den personen hade kanske tagit livet av sig. det är förjävligt att dom vägrar hjälpa till. idioter..

tur att du inte är en av dem som var illa ute pga deras dåliga hjälp. tur att du hade någon annan att ringa. :) kramar
/Alexandra

Anonym sa...

Håller meed dig så stenhårt!! de är idioter, har vart sååå nära på att ta slälvmord och vården överhuvudtaget är störda, man får ingen som helst hjälp när man behöver det!! Allra minst som NOA, gjorde precis som du, försökte ringa igen för att prata med nån vettigare, men IQ noll på de som jobbar där..

Känner som du vill inte må dåligt, känns inte som man har något val.. Vill inte må dåligt, men gör det på grund av att man inte knappt kan ta sig ur allt skit även fast man vill.. FOLK ÄR CP, tänker bara på sigsjälva. När man själv alltid är de som stöttar kompisarna när de mår dåligt..

Vi kämpar på!!