Han har inte hört av sig.

Han skulle ha ringt mig under eftermiddagen, -min läkare ifrån psykiatrin. Han sa att han skulle ringa mig söndag eftermiddag. Att jag skulle fundera på det här med att bli inlagd tills dess. Att det var bättre att bli inlagd i början av veckan istället för under en helg.

Han har inte ringt, och själv kan jag inte nå honom. Han har telefontider en halvtimme på Tisdagar.

Än så länge är jag alltså sjukskriven endast på halvtid. Min värld rasar sönder igen. Jag hade ställt in mig på något annat, börjat slappna av och förlika mig med tanken att det är bäst att lyssna på min läkare. Min läkare som inte ringer när han lovat.

Och det är när det händer sådanna här saker som jag inser hur dåligt jag mår, för jag skulle kunan bryta ihop för det här.