tisdag 28 april 2009

Försäkringskassan, Sundbyberg

Jag har precis varit och träffat min handläggare på försäkringskassan i Sundbyberg. Tydligen blir alla som är sjukskrivna kallade dit efter en viss tid.

Jag var beredd på att det skulle bli jäte jobbigt och att jag skulle få sitta där och försvara mig själv och min sjukskrivning. Men istället går jag därifrån lättad och det känns som om jag fått en stor trygg kram.

Hon ställde lite frågor och förklarade vad hon hade för roll i det hela. Att just nu så är jag sjukskriven med tanke på att jag inte kan genomföra mitt jobb som frisör, framöver så kan det bli aktuellt att kika på om det finns något annat jobb jag skulle kunna genomföra. Det var det här jag oroade mig för. Men hon förklarade att med tanke på hur min sjukskrivning ser ut så tror hon inte att det kommer bli aktuellt och att jag istället ska lägga mina krafter på de behandlingar som väntar. Vi kommer dock hålla kontakten framöver, vilket jag bara tycker känns skönt.

Från att få lov att själv kämpa och ligga på för att få hjälp så är försäkringskassan helt tvärs om. Den kontakt jag haft med dem tidigare har bara varit positiv och dom har varit väldigt förstående.

Hon var helt införstådd i hur vården fungerar och att det drar ut på tiden och beklagade sig över hur fel det var att sjuka människor själva måste ha orken att ligga på för att få den hjälp de behöver.

Vi pratade om att jag antagligen kommer vara sjukskriven året ut eftersom det drar ut så med mina behandlingar, speciellt nu eftersom jag måste vänta tills efter semestrarna innan jag får börja behandlingarna på ätstörnings centrum och att de behandlingarna sedan är 10 + 16 veckor.

För mig är försäkringskassan ingenting läskigt alls. De jag har haft kontakt med har jag istället fått stor respekt för, och jag tycker att vården borde lära av dem. Jag menar, hur kan försäkringskassan fixa att ha så bra kontakt med folk, medans vården inte klarar det alls?


Jag har så bra stöd från min arbetsplats och allt med försäkringskassan har också fungerat väldigt bra. Jag förstår inte hur de som inte har det så orkar med, med tanke på hur svårt allting annat är få hjälp med.

Det är en lättad Frida som sitter här och skriver nu!

1 kommentar:

Anonym sa...

Vad skönt att det åtminstone är nånting som funkar! //Madde