Tunga tider.

Jag har slutat äta mina tabletter. Av många anledningar. Dels för att jag inte kände igen mig själv och blev känslokall. Jag blev varken glad eller ledsen och kände mig bara tom.
En annan väldigt viktig orsak är också att jag gått upp i vikt den senaste tiden och skyller det på tabletterna.

Idag när jag pratade med den vän jag skrivit om tidigare, som har liknande problem som mig - Så berättade hon precis samma sak. Hon har just slutat äta sina antidepresiva tabletter just av den orsaken.

Jag skäms väldigt över mig själv just nu. Över att jag gått upp så mycket i vikt. Jag förstår inte hur dom tänker. Här mår man redan dåligt, och har ätstörningar...Exakt hur skulle det hjälpa mig att jag blir en tjockis också? Min absolut värsta mardröm.


Det spelar ingen roll hur mycket jag piffar och fixar så känner jag mig bara ful. Jag tycker att det är pinsamt att träffa folk jag känner pga hur jag ser ut nu. Jag undviker det till och med.

Här går man hemma och är sjukskriven för ätstörningar. Folk förväntar sig att man ska vara smal då. Istället går jag och blir en tjockis. Det känns som att folk misstror mig och mina problem nu.

Idag har jag bara druckit vatten. Jag är fan äcklad av mig själv!

Idag när jag gick förbi en restaurang och det luktade mat os utanför så oroade jag mig för att jag skulle gå upp i vikt av att ha andas in den luften.

Jag orkar inte med min kropp just nu, så nu tänker jag pressa solarium som f*n så att jag iallafall inte båda är tjock och blek.

over and out.